Utifrån den forskning vi har granskat kan man dra slutsatsen att psykedeliska droger kan ses som en alternativ terapeutisk metod för patienter med ångestsjukdomar. Ångestsjukdomar är ett allt vanligare problem i samhället och behandlingen bör anpassas efter patientens specifika behov för att uppnå bästa resultat. Psykedeliska substanser har i flera studier visat sig vara lovande i att minska ångestsymptom, förbättra självuppfattning och öka social funktion hos patienter med olika typer av ångestsjukdomar, inklusive generaliserad ångestsyndrom, social fobi och ångest som ett resultat av en annan medicinsk tillstånd, såsom cancer.
Studierna som vi har tittat på involverade fem olika psykedeliska droger; ayahuasca, ketamin, LSD, MDMA och psilocybin. Resultaten visar att psykedeliska droger som användes i behandlingarna hade en signifikant effekt på patienternas ångestsymptom. Ayahuasca visade i en studie på en signifikant minskning av negativa tankar och känslor i samband med en offentlig taluppgift. Ketamin visade i flera studier på en signifikant minskning av ångestsymptom hos patienter med generaliserad ångestsyndrom och social fobi. LSD och MDMA visade båda på en signifikant minskning av social fobi och minskning av symtomen för ångest som ett resultat av cancer. Psilocybin var också mycket effektivt i att minska ångestsymptom hos patienter med cancerrelaterad ångest.
En begränsning i de flesta studier var dock att de var små och att försökspersonerna var relativt homogena, vilket gör att resultaten inte kan generaliseras på en bred population. Av denna anledning behöver mer forskning genomföras för att säkerställa att resultaten går att extrapolera till en större population. Även om inga allvarliga biverkningar noterades i studierna, är det fortfarande viktigt att notera att psykedeliska droger är starkt beroendeframkallande och att därmed kunna leda till allvarliga problem om de används på ett felaktigt sätt eller om de tas utan professionell övervakning.
När det gäller administrationen av drogerna utfördes de flesta behandlingarna under övervakning av en läkare eller annan professionell sjukvårdspersonal. Psykedeliska droger får inte tas på egen hand eller utan läkares tillsyn eftersom användningen av psykedeliska droger medför vissa risker. Läkarna ansåg att det var viktigt att ge patienterna en känsla av trygghet under behandlingen, eftersom det i sig kan vara effektivt vid behandling av psykiska sjukdomar. Psykedelisk behandling kan vara särskilt användbart hos patienter som upplever svårigheter i att delta i traditionell psykoterapi och standardbehandlingar, exempelvis på grund av svåra biverkningar.
Det finns också en begränsning i psykedelisk behandling, vilket är att det inte är en fullständig botemedel för alla patienter. Även om mycket avfärdande av den medicinska professionen angående användningen av psykedeliska droger som en terapeutisk metod har ändrats under de senaste åren, föredrar vissa läkare att fortsätta med mer traditionella metoder. Andra hävdar att det är viktigt att se till helheten och anpassa behandlingen efter patientens specifika behov för att uppnå bästa resultat.
Trots sina begränsningar visar resultaten från denna forskning att psykedeliska droger kan vara en mycket lovande terapeutisk metod för patienter som inte svarar på traditionella behandlingar eller för patienter som upplever oförmåga att tolerera biverkningarna från dessa behandlingar. Psykedeliska droger kan användas som en sista utväg och anses ibland vara ett sätt att återupprätta samhörigheten i ett liv som har splittrats av isolering, smärta eller trauma.
Slutsatsen är att psykedelisk behandling kan vara en mycket lovande terapeutisk metod för patienter med olika typer av ångestsjukdomar. Resultaten från studierna visar på att det finns en signifikant effektivitet i att använda psykedeliska droger för att behandla ångestsymptom. Men mer forskning behövs fortfarande för att säkerställa deras effektivitet och för att fastställa lämpligheten för patienter.
Studier som hänvisats till i denna artikel har ursprungligen publicerats i Ochsner Journal.
